Den 28 juni 2025 träder EU:s tillgänglighetsdirektiv i kraft som svensk lag. I direktivet finns en rad krav för hur digitala tjänster och produkter måste fungera och designas för att undvika juridiska påföljder.

Vad innebär tillgänglighet för digitala tjänster och plattformar?
Direktivet är framtaget av EU med målbilden att göra det enklare för alla människor, inklusive de med en funktionsnedsättning, att interagera med digitala tjänster och produkter. Omfattningen är bred och inkluderar datorer, smartphones, banktjänster, mobila applikationer och e-handel. Sammanfattningsvis innebär tillgänglighet för digitala tjänster och plattformar att utforma och utveckla dem på ett sätt som gör dem användbara och tillgängliga för alla, oavsett eventuella funktionsnedsättningar eller skillnader i förmåga. Det handlar om att skapa en inkluderande digital miljö där alla kan delta fullt ut.

I stort handlar anpassningarna om att eliminera hinder som kan förhindra eller begränsa tillgången till information och funktionalitet för personer med olika behov och förmågor. Här följer några viktiga aspekter av tillgänglighet för digitala tjänster och plattformar:

Webbtillgänglighet: Det innebär att webbplatser och webbapplikationer är utformade och kodade på ett sätt som gör dem användbara för personer med olika funktionsnedsättningar. Det inkluderar att använda tillgängliga färger, tydliga och enhetliga navigeringsstrukturer, tillhandahålla alternativ till visuell och auditiv information (till exempel textbaserade alternativ för bilder och undertexter för video), samt säkerställa att webbsidor är navigerbara och användbara med hjälp av tangentbord eller andra alternativa inmatningsenheter.

Tillgänglighet för mobila appar: Det handlar om att utforma och utveckla mobila appar på ett sätt som gör dem användbara för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan inkludera att använda tillgängliga gränssnittselement, erbjuda alternativ till visuell och auditiv information, samt säkerställa att apparna är kompatibla med olika tillgänglighetsfunktioner som skärmläsare och förstoring.
Dokumenttillgänglighet: Det innebär att säkerställa att digitala dokument, såsom PDF-filer och Microsoft Word-dokument, är tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Det kan inkludera att använda strukturerad formatering, tillhandahålla textbaserade alternativ för bilder och tabeller, samt säkerställa att dokumenten är navigerbara och användbara med hjälp av skärmläsare och andra hjälpmedel.

Tillgänglighet för e-handel: Det handlar om att se till att e-handelsplattformar är användbara för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättningar. Det kan inkludera att använda tillgängliga gränssnittselement, erbjuda alternativ till visuell och auditiv information, samt säkerställa att hela köpprocessen är navigerbar och användbar för alla användare.

För att göra digitala tjänster tillgängliga för alla kan följande principer (POUR) vara en bra utgångspunkt:

-Perceptible: Se till att informationen är lätt att uppfatta, oavsett användarens sinnen eller perceptuella förmågor.

-Operable: Användare ska kunna interagera smidigt med gränssnittet och innehållet.

-Understandable: Innehållet bör vara lättbegripligt och tydligt för alla användare.

-Robust: Innehållet ska vara robust nog att fungera korrekt med olika användaragenter och teknologier.

Varför ska vi göra digitala tjänster tillgängliga och vem är anpassningarna till för?
Alla gynnas av mer tillgängliga tjänster, inte bara de omkring 20% av Sveriges befolkning som har någon form av funktionsnedsättning. Tillgänglighet är nämligen inte bara en juridisk nödvändighet, det handlar också om inkludering och att värna om individens självständighet. Utöver den inkluderande aspekten blir tjänster som är mer tillgängliga även snabbare och enklare att använda. Detta kan i sin tur leda till ökad trafik, högre konverteringsfrekvens och ökad försäljning. Den som tar tillgänglighet på allvar signalerar en hög grad av professionalism och omsorg gentemot sina kunder.

Tillgänglighetsanpassning syftar alltså till att göra digitala och fysiska miljöer, produkter, tjänster och information tillgängliga för alla personer men i synnerhet de med olika typer av funktionsnedsättningar. Det inkluderar människor med fysiska, sensoriska, kognitiva och neurologiska funktionsnedsättningar, samt personer med olika bakgrunder och behov. Här följer exempel på grupper som tillgänglighetsanpassningen är till för samt förslag på hur anpassningen kan utformas:

Vilka typer av företag behöver förhålla sig till det nya direktivet?
För offentliga aktörer finns redan sedan tidigare lagstadgade krav på digital tillgänglighet, detta enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som började gälla 2019. Med offentlig aktör avses statliga och kommunala myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och regioner, offentligt styrda organ samt sammanslutningar av dessa aktörer. I begreppet offentlig aktör ingår även vissa privata aktörer inom exempelvis skola och sjukvård.

Branscher som kommer att påverkas:

E-handelsföretag: Företag som driver e-handelsplattformar eller säljer varor och tjänster online bör också överväga hur deras digitala plattformar och innehåll kan göras tillgängliga för alla användare.

Banker och finansiella institutioner: Eftersom många banktjänster idag tillhandahålls online, måste finansiella institutioner också följa riktlinjerna för att säkerställa att deras digitala tjänster är tillgängliga för alla.

Telekommunikationsföretag: Företag som tillhandahåller internet- och telefontjänster behöver säkerställa tillgänglighet för alla användare, oavsett eventuella funktionsnedsättningar.

Mediaföretag: Företag som publicerar nyheter, underhållning eller annat innehåll online bör se till att deras plattformar och innehåll är tillgängliga för alla.

Utbildningsföretag (omfattas redan sedan tidigare av lagkrav): Skolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner som tillhandahåller digitala läromedel och verktyg bör också följa riktlinjerna för tillgänglighet.

Offentliga myndigheter (omfattas redan sedan tidigare av lagkrav): Dessa inkluderar regeringar på olika nivåer, kommuner, och andra offentliga institutioner som tillhandahåller digitala tjänster och information till allmänheten.

Även om inte alla verksamheter inkluderas av de nya direktiven som träder i kraft 2025 så är chansen stor att dessa typer av legala krav kommer att omfatta fler verksamheter framöver. Alla företag som tillhandahåller digitala tjänster och produkter, särskilt de som riktar sig till allmänheten eller tillhandahåller viktiga samhällstjänster, bör förhålla sig till de nya direktiven.

Sammanfattningsvis behöver i princip alla företag som tillhandahåller digitala tjänster eller produkter överväga hur de kan göra sina plattformar och innehåll tillgängliga för alla användare, i enlighet med det nya tillgänglighetsdirektivet. Ökad digital tillgänglighet kan också öka försäljningen och trafiken genom att nå en bredare publik, erbjuda bekvämlighet, förbättra synligheten, förbättra kundupplevelsen och använda data för att skapa mer effektiv marknadsföring.